Senaste inläggen

Av mathilde arfwedson - 18 januari 2011 16:15

  zumba zumba skaka din rumpa å lite till,

17 kvinnor och 2 män hade mött upp till första zumba-lektionen. Imponerande!!!


Kvinnan som bjöd alla välkomna var en storlek större än jag, det tyckte jag var bra.

Vilka kurser och föreläsningar jag än går på , går mina tankar alltid i takt med mina kunskaper. Hur bra jag än förbereder mig, läser på, ser på bilder, kollar på nätet osv så är mina förväntningar på mig själv och mina prestationer alltid mycket låga.

Därför tyckte jag det var bra att välkomstkvinnan var en storlek större än jag, för orkar hon så orkar jag kanske också!! (tänkte jag )

Det var så att jag trodde det var välkomstkvinnan som skulle leda oss in i zumbadansen men vips hade hon presenterat en annan kvinna för oss som ledare av kvällens session.  


Där stod hon! Smal som en tråd, underbart söt, läckert klädd och full av energi!

Varför vill vi träna zumba då?

Hon fick några olika svar att tugga på från oss deltagare och lade till att hon också ville se oss le! Le!

Häftig musik i högtalarna och det var bara att sätta igång.    

Inte så mycket uppvärmning som jag hade önskad, nästan som "pang på rö´betan".

Till en början gick det hyfsat, vi försökta var och en att hänga med i tempot, tjuhej va det gick.......

vattenpaus och på igen, vicka på höften ena vägen, vicka på höften andra vägen,

skaka på rumpan och vispa åt höger, skaka på rumpan och vispa åt vänster puuuh

nu andas vi lite sa den söta utan en svettdroppa på pannan, armar ut , armar in, armar åt sidan armar in, SAMTIDIGT går vi,lite vickande på höften, åt höger å vänster...... det kallade hon att -andas lite-. LE ropade hon! Jag ser inga leende.

  

vattenpaus... på igen och nu måste jag erkänna att mina steg hade blivit väsentligt kortare under resans gång.

Satan tänkte jag , jag låtsas en stund, dansa på lite och le samtidigt? Det gav mig kanske en liten förstulen tid i ro? Eller skulle jag släppa en fis? Det skulle kanske ge de närmast kämpande en orsak att stoppa upp å undra vad som hade hänt med friskluften i den enorma gympasal.

Jag höll mig till dansen ville inte göra bort mig totalt första gången på zumba.

 Hem , äta uppvärmd soppa.

Microsoppavarm hade aldrig smakad bättre!

Jag ska ta mig till gympasalen nästa vecka ockå, då jävla ska jag visa mig själv hur bra jag är!!!!!!!!!!!  







Av mathilde arfwedson - 12 januari 2011 18:36

Jo, jag har grannar med hästar och jag har grannar med kor.


Korna är s k lösgående, eller som min granne kallar dom för: amkor.

Det betyder att de går tillsammans i stallet på vintern utan att vara tjudrade och på somrarna går de på betet med sina kalvar som diar. Alltså inget mjölkande här inte.   

När jag är på min promenadrunda träffar jag ibland ko-bonden. Mycket trevlig prick. Han berättar för mig sådana saker om djuren som jag aldrig kunne tänka ut själv.  

I höstas mötte vi varandra och jag frågade om det för att han hade tagit kalvarna från korna som det var ett sån jäkla liv hela dagarna?

Jag vet ju att det är en kommerciell sak detta med korna, inte bara för att de är så gulliga.

-Njaaa, sa han!

-Det är på det visat att några av korna är i brunst!

-Jaha, sa jag. Då står dom å råmar så häftigt efter tjuren? Då förstår jag!

-Njaaa, sa han igen och slet  kepsen från pannan ner i nacken och tillbaka igen. Det är kalvarna som råmar efter korna för att de vill dia och korna som råmar efter kalvarna för att de vill amma men tjuren står emellan.

  

Nu blev det svårt att hänga med!

-Tjuren gillar inte kalvarna, och helst inte tjurkalvarna! Så då får jag släppa in kalvarna till de brunstiga kor i en annan hage. Och så får de "hålla på" i fred, kon och tjuren. Oftast går de in i stallet å bökar och det tycker jag är bra för då kan jag hålla koll på att det går som det ska.

-Herreguuuuuuud den stora bjässe till tjur, hur ska den lilla kon kunna bära det berget?     

-Jaaaaaaaaaa, faktiskt kan det vara så att vi får hjälpa till!

-Hjälpa till? Hur då? Bär du upp tjuren? Eller håller du i kon?   

-Viiie, jaaaa, vi får helt enkelt hjälpa tjuren att styra in rätt!


-Ääääääää ojdå! Det är lite porrigt va?

-Jooooooooo! Men vi är ju så vana!


-Men kan det inte pirra till lite i brallan?

-Hahahaha, det händer väl det med.


-Va gör du då?

-Fort som faaan hoppar jag upp på cykeln och styr hemåt, gumman står vid spisen å väntar, å då jäklar.........


Nu vet jag varför hela skånska slätten vibrerar när korna råmar!

  

Av mathilde arfwedson - 16 december 2010 11:28

Joooooooooooodå, det blev ett litet vackert föl, ett flickeföl.   


Nästan varje dag var jag i stallet å hälsade på henne. Hon hade kommit mitt i natten och stoet hade själv tagit hand om ALLT. Det var naturligtvis en stolt ägare som kunde berätta hur duktig, lugn och försiktig en hästmamma han hade!

Så långt var allt bra, nu skulle hon bara växa till sig så de två kunde börja träna.

Miljonerna skulle så småningom börja trilla in på kontot.   

Lilla fölet fick lite besvär med benet men det var snabbt fixar med veterinärens hjälp.

Efter ca 2 år kunde de börja träna med ett gammalt däck fastsurrad vid seltyget, hängande och släpande i marken och husse ledande sådär lite bakom och med sk hästljud ur munnen, spännande!

Efter ytterligare ett år hände något nytt!

En sulky kom springande mot mig när jag en dag kom på vår lilla grusväg.

Där kom de två, i full trav. Med klappar vid ögonen och nytt seltyg, husse i full utrustning, allt från stoa skyddande solglasögon i limegrönt till dress och läckra stövlar. Tjohej va det gick.     

-Jo det var meningen att vi skulle träna på Jägersro men det kostar ju skjortan!

Det går så bra här på småvägarna också.

Jaha va´ska jag veta?

Dag efter dag så man det lilla ekipaget, man så också drömmarna som i en liten bubbla över huvudet på dom.

Test på Jägers!!!!! Hon kanske är lite för tung!!!! Bantning!!!!!Test på Jägers!!!!

Inte riktigt än!!!!!Träna, träna ,träna!!!!!

_ Dueeee hur går det?

Vi träffas ofta på grusvägen när jag kommer hem och han har varit hos hästarna. Så brukar vi prata lite genom var sin nerrullade bilruta.

..... ja vi ska på Jägersro på något litet lopp för treåringar så får vi se hennes kapacitet!?

- Och om hon inte är tillräckligt bra kan jag stå först i kön till hästbiffar då?

Jäklar amanda!

Jag var för några sekunder akut inne i min ungdomstid och återså killarna när de stegrade och rivstartade med sina mopeder......

En volvo är något annat, lite större bröl och flera hjul att spinna med, häftigt!!!!

  

 Fem år har gått. Fortfarande kan man se det lilla ekipaget. Eller spår efter det.

När jag då och då spelar en Harryboy blir jag en aning sorgsen medan jag drömmar om miljonvinsten......  


Nästa gång ska jag berätta om korna!





Av mathilde arfwedson - 8 december 2010 20:33

kl är 15.30 och jag kör på uppfarten mot grannen som jag måste passera för att komma hem till eget hus.

Jag hade förväntat mig att se en fantastisk hingst i hagen. En hingst som hade sprungit in en förmögenhet till sin ägare och som måste vara en fröjd att skåda!!??    Den trevliga hästägaren hade lite senare på gårdagskvällen berättad hur han hade förhandlat med en av sveriges hästrikaste snubbar. Denna hade varit positiv till att låta en viril hingst nosa på hans sto.


Men nej, i hagen syntes bara vallacken med sitt obrukbara vertyg nuddande vid maskrosblommorna?????


Fort som attan ställde jag bilen på egen p-plats slängde min väska i farstun efter jag hade plockat upp godis som jag hade köpt till föreställningen och gick med raska steg till grannen.

På gården stod en främmande bil, något var alltså på gång!

Hörde röster i stallet, låga, som om man inte fick störa. Ja, naturligtvis hade han tagit in djuren så det skulle gå mysigt till. Va gulligt!   Jag smög försigtigt in, höll min godispåse varsamt i handen så den inte skulle prassla.


I hästboxen stod veterinären?

-Vad gör han där?

-Han håller på nu.

-Vadå håller på?

-Det vet du väl?

-Skulle du inte ha hit den där fantastiska hingsten, som skulle bli farsa till en ny miljonmaskin?

- Vafan, trodde du hingsten skulle dras hit å sätta påna?


Min haka trillade, jag kände hur mitt godissug försvann. Jag hade i min fantasi tänkt ut hur jag med all sannolikhet kom att skryta om den där favoriten som gång på gång skulle spränge målsnöret! Jag skulle liksom knixa lite på huvudet och berätta hur "pappan" hade jaget "mamman" runt i hagen brunstande och frustande i hetsig älskog!  Jag var där skulle jag säga ! Vilket skådespel det var!

      


Jag släppte min godispåse och på väg ut ur stallet sa han mens han följde efter mig;

-Du förstår väl att detta kostar bara en tredjedel av vad det annars skulle ha gjort.



Av mathilde arfwedson - 7 december 2010 19:14

När man bor på landet tror man ju att allt är så naturligt! Eller hur? Alltså om man är från stan vill säga!   


Min granne hyr ut hästboxar och han som hyr är en trevlig prick, 2 hästar hade han till att börja med.

En skön sommardag när jag kom hem från jobbet var han alldeles ifrån sig!!!!

Vad står på, undrade jag?

Stoet är i brunst!!!!!!!!!!!!!!!   Det är väl bra tyckte jag.

Jo jo jo men då måste jag genast till Jägersro å få tag på en särskild hingst.

Jahaaaa, duger inte han du har därute frågade jag och kastade lite med huvudet ut mot hagen?

Är du klok det är ju en vallack!

Jag visste inte vad en vallack var ,förutom en häst! Redskapet hade han för det hade jag ju sett när han slängde ut "den"i värmen. Ca 1 meter! Svart!

Får jag komma å titta på då? (Tidernas föreställning tänkte jag)

Ja så klart, imorgen kl 16.00 kommer han.

Ok vi ses då, bäst att lämna honom med sitt bekymmer.




Ovido - Quiz & Flashcards