Jaha nu har jag sovit på saken och nu kanske det blir en aning filosofiskt!

Man/jag vill ju växa som människa.

 Eftersom världen inte utgår från mig måste jag se mig omkring för att upptäcka den. Allt jag ser och hör måste nödvändigtvis bli en upplevelse som lagras i min lilla hjärna.Tar jag dessa upplevelser till mig som lärdomar, antingen om mig själv eller om andra, då tror jag att jag växar lite grann.   

Om jag glömmer bort att världen inte utgår från mig,,,, jaaaa, det är då som det uppstår konflikt i min upplevelse av andra människor.

Alltså det är fan inte lätt detta.    

Jag önskar oss alla lycka till med tillvaron!!